Men allt det där som lämnar själen oförstörd har alltid lämnat mig så oerhört oberörd.
Men allt det där som lämnar själen oförstörd har alltid lämnat mig så oerhört oberörd.
Inte bara stickning
Första vanten och första mönsterstickningen!
ny tröja på g
jag har kuttat av mitt hår och stickat ihop en tröja
ett par år till i ett liv.
update
blue year
födelsedagssockor till far
decemberpolaroider
Jag är beroende
dessa två ger mig liv
.
Hej Strumpa
1 down. One to go.
Jag hoppas det
Jag går av vid min station. Jag går genom den hårda blåsten längst pendelrälsen och håller ihop min kappa med händerna så att vinden inte ska blåsa rakt igenom mig. Jag inser att det nog är första året sen jag var barn som den svenska vintern inte tar fram mina negativa sidor. Det är första året som kylan och mörkret inte stör mig så den brukar. I år fick vintern inte tag i mig. Det känns riktigt skönt och jag känner mer igen mig själv än vad jag gjort på länge. Jag tycker månen är vacker i den blekblåa morgonhimlen på väg till jobbet och den kolsvarta natten på väg hem. Den får mig att le och vilja dela med mig av synen med någon annan som jag tycker om. Det känns som det gråa filtret kanske är på väg bort.
Ett par dagar med ottilia
Såhär kan ett par dagar med Ottilia se ut : lite najs häng på pizza hatt och öl, vandring genom fotografiskas utställningar (rekomender x-ray konstnären Nick Veasey och höstsalongen), utöver det så Hade vi bara massa chill och stickning och julmys.
Den lilla mössan som ingen förutom min mamma kan ha utan att få röda märken i pannan
Mössan! Den är färdig! Och såhär ser den ut! Synd att inte den som den var tänkt till kunde ha den, men en annan blev ju glad för det. Såhär ser den ut på iaf!
Kolla vad jag lagt tassarna på
En tekalender från min favoritbutik på Gotland! Kommer förgylla mina dagar hela den mörka decembermånaden.
Stick-Progress
Idag eller imrogn kommer jag bli klar med denna stickade reflexmössa! Det första jag någonsin stickar! Jag är så excited för set som ni märker!!
Så synd bara att den blir för liten både för Joel och mig. Den är verkligen på gränsen för tajt för mig. Men mamman med det pyttelilla huvudet lär ju bli hur glad som helst i alla fall. Hon som ej behöver någon mössa...
Får ge mig på ett nytt försök efter denna är klar. Och sen blir det strumpor! Strumpor i alla möjliga färger och storlekar!