L

Jag börjar med att sy en riktig herrkavaj till min pappa. valde detta mörkblå lite smårandiga. Tror det kan bli riktigt snyggt med något häftigt foder. Kanske ljusblått? Det är dessutom första randiga plagget jag syr så det blir en spännande utmaning. Ser fram emot resultatet!

Men den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror.

Hej. Jag har klarat av första dagen av skolan och det känns som om jag aldrig haft sommarlov och kommit tillbaka till mitt slitna-gamla-skol-jag. 289 dagar kvar till studenten. Jag vet inte vad jag ska känna. Så nu ligger jag i min säng och lyssnar på Wille sucka och stöna över sitt schema vilket gör mig glad på ett konstigt sätt. <3 

"Mitt liv skulle vara mycket bättre om jag bara kunde vara inlindad i massa lakan... Som var nya och rena varje dag" 

Yeah alla drömmer vi om något

 

Igår drog Ottilia ihop alla sina vänner från olika delar av Sverige och samlade dom i ett hus mitt ute på landet. Modigt! Men det kan ju inte bli annat än lyckat eftersom en vän till Ottilia inte kan vara annat än bra. Det bjöds på glowsticks, jello-shots, kladdkaka, chips och musik. Vad mer skulle man kunna önska sig? Jo att få träffa en syssling där mitt ute på landet som kommit hela vägen från Göteborg. Världen är väl liten?

Så nu flyttar alltså Ottilia till en liten ö utanför Göteborg för att plugga samhälle och segla över de sju stora haven. Jag förväntar mig få höra helt underbara historier om detta.

 

Jag hade sett fram emot att få resa och utforska såhär på egen hand så länge jag kan minnas, att få känna känslan av frihet, att få vara stor och självständig, men så fort jag satt mig på tåget krympte jag. Jag kände mig plötsligt så liten, ensam och sårbar. Det är ansträngande att plötsligt vara i ett främmande land med en stor grupp halvt främmande människor där man är tvungen att tänka en extra gång varje gång man har något att säga. Jag försökte klara av allt, och låtsades inte om mina jobbiga känslor och sidor. Jag ville att alla skulle förstå och tycka om mig direkt, jag ville vara sådär översocial och lätt att lära känna. Det höll inte i längden. Så efter att ha brutit ihop lite och accepterat att jag inte har samma sociala egenskaper som många andra gick allt mycket bättre. Jag behöver min tid att studera människor och lyssna innan jag bjuder på mig själv. Det är också en bra egenskap på sitt sätt. Alla människor har sina för- och nackdelar, extroverta och introverta. Jag tycker inte om att ha samma meningslösa samtal med nya människor om jag inte vet att det kommer leda någonvart. Då tycker jag inte det är värt det. Ni ska bara veta hur många knäppa människor det finns där ute som vill utnyttja en för sitt eget bästa. Det är chockerande. Det finns förstås en liten skara pärlor där ute, men de är få! Så håll i de du har hårt! 

Inne i staden finns det många fina byggnade och trånga smågator. Så jag och Erika tog två intensiva turistdagar för att utforska medans de andra latade sig på stranden. Insett att jag och Erika är de som vill få ut samma sak av resan. Ena dagen prommenerade vi runt i centrum och andra gjorde vi en Gaudí dag där vi såg både den fantastiska kyrkan La Sagrada Família (Som har tagit 132 år att bygga och är fortfarande inte klar) och hans park med pepparkaksliknande hus, mosaik- djur och bänkar. Förutom det var vi på vår underbara strand, små shoppade, prommenerade runt i vårt kvarter, åt tapas, glass, indisk mat och gick på en underbar nattklubb med världens härligaste DJ. Det var ett "foam party" där det senare skulle sprutas ut skum. Tyvärr missade vi på grund av att Margaux tappade sin plånka. Och gänget kaosade... Men vilka minnen!