burfday
Lyckades bli ledig på min födelsedag ännu ett år i mitt liv, jag som trodde det skulle bli första födelsedagen på jobbet. Blev istället en lugn dag hemma och sedan supergod middag på Surfers i humlegården som rekommenderas varmt. Speciellt mangomoussen, ribbsen och räkbollarna. Sen blev det tårtkalas med la familia.
Då var man 22 år.
berlin polaroider
berlin 19-22 juli
Innan jobbet drog igång igen på allvar blev det en weekend getaway med mamma till Berlin för att hänga med min äldsta och bästa vänner. Helt fantastiskt att vi ändå lyckats hålla kontakten så länge.
Började första natten i Sanders fantastiskt fina studentlägenhet som hade allt man kan drömma om som fattig student. Sedan vidare till italienska ambassaden, där man konstigt nog nästan känner sig som hemma. Det är så lyxigt att åka utomlands och hälsa på folk som bor på plats och har koll på vad som är trevligt att se och göra. Vi strosade runt, fick historisk guidning av Sander, badade, åt kebab, drack vin och snackade om allting som vi aldrig hunnit prata om under dessa år till sent på kvällen.
Hade faktiskt helt ärligt glömt bort hur viktigt det är för mig med vänner. Det har blivit så mycket familj och Joel (<3) på sistone att jag tappat greppet helt om alla andra som betyder något för mig. Det är ju även dom som gör mig till den jag är och håller mig intakt.
Är så glad för denna helg jag fick med dom. Ävem så kul att se min mamma så glad. Det är ju exakt så jag minns henne från när jag var en liten människa.
sommar genom polaroider
En liten samanfattning av våren/sommaren genom 8 polaroider med Keith Haring ramar.
Värmebölja och tropiska nätter som aldrig verkar vilja ta slut. Det brinner i hela Sverige, eller förresten; Europa. Vi är inte rustade för det här. Det känns som att vara i ett oexploateray Asien. Tiden innan AC.
Får bada varje dag efter jobbet för att komma ur sengångartillstånd och påminnas om att det är så här det känns att vara pigg på riktigt och klar i huvudet. Vissa dagar orkar jag inte ens ta mig ned till vattnet för så slut är jag.
Helst vill jag bara äta vattenmelon med fetaost o mynta, samt tomater med Buffalo mozzarella, flingsalt och olivolja.
Oj vad de fyra semesterveckorna gick snabbt.
Från berg och natur till stadsmiljö o kultur
Efter bergen blev det några intensiva dagar i Paris.
En fet släktträff sådär efter några timmars sömn, och sedan raka vägen in till centrala Paris för Gustav Klimt utställning på Atelier Lumieres (ett digital museum där alla väggar projicerades med en resa genom hans konstnärskap. Så sjukt bra koncept!).
Efter Klimt tog vi ett besök på kyrkogården Père-Lachaise och alla legendariska gravar. Där det även fanns en hel del fina monuemt. Måste säga att jag tycker mycket om den judiska traditonen att lägga stenar vid gravar. Blommor vissnar ju, men stenar består.
Någon dag därpå blev det legoutsällning av Nathan Sawaya och sedan Rodain muséet.
Det var Frankrike denna gången.
les alpes 2.0
Äntligen har jag tagit mig i kragen och gått igenom bilderna från sommarens vandringen. Så här har vi en härlig liten nostalgitripp från min och Joels vandring i franska naturreservatet Sixt-Fer-á-Cheval i alperna.
\n
\nDet hela började med ett stopp i staden Annecy. Ett franskt Venedig skulle det kunna kallas. Där vandrade vi runt och tryckte vi i oss hemmagjord glass och italiensk mat.
\n
\nEfter en natt där tog vi tåget vidare till staden Cluse för att lifta oss hela vägen fram till Samoës (Något som tydligen är busenkelt i alperna? Kan det vara alla strejkar och icke existerande bussar?), där våran fyra dagars vandring upp och ner för bergen började. Med utsikt över Mont Blanc, som blev Mont Rose i solnedgången.
\n
\nMäktigt är det med berg. Man känner sig så liten och bräcklig där på topparna. Så fort vi kom över uppåt 2500m och över trädgränsen så jag till Joel -Nu tycker jag det börjar bli lite läskigt. För det är det ju så fort man kan se över träden, när det sluttar rakt ner och stigarna är smala.
\n
\nLyckat var det i alla fall. Lite bättre plannering hade inte skadat, med med går inte att gämföra med den som vi gjorde för två år sedan. Häftigt var det att se stugan man sov i natten innan från ett annat berg, och även fantastiskt att kolla på små lusar genom teleskop som kämpar med att ta sig upp på Västeuropas högsta berg. Ett till minne jag kommer bära med mig är att sitta i stugan äta långkok kryddat med nepalesiska kryddor och potatisgratäng medan man lyssnar på sjuka historier från vandringar i Nepal på världens högsta berg.
\n
\nDet hela började med ett stopp i staden Annecy. Ett franskt Venedig skulle det kunna kallas. Där vandrade vi runt och tryckte vi i oss hemmagjord glass och italiensk mat.
\n
\nEfter en natt där tog vi tåget vidare till staden Cluse för att lifta oss hela vägen fram till Samoës (Något som tydligen är busenkelt i alperna? Kan det vara alla strejkar och icke existerande bussar?), där våran fyra dagars vandring upp och ner för bergen började. Med utsikt över Mont Blanc, som blev Mont Rose i solnedgången.
\n
\nMäktigt är det med berg. Man känner sig så liten och bräcklig där på topparna. Så fort vi kom över uppåt 2500m och över trädgränsen så jag till Joel -Nu tycker jag det börjar bli lite läskigt. För det är det ju så fort man kan se över träden, när det sluttar rakt ner och stigarna är smala.
\n
\nLyckat var det i alla fall. Lite bättre plannering hade inte skadat, med med går inte att gämföra med den som vi gjorde för två år sedan. Häftigt var det att se stugan man sov i natten innan från ett annat berg, och även fantastiskt att kolla på små lusar genom teleskop som kämpar med att ta sig upp på Västeuropas högsta berg. Ett till minne jag kommer bära med mig är att sitta i stugan äta långkok kryddat med nepalesiska kryddor och potatisgratäng medan man lyssnar på sjuka historier från vandringar i Nepal på världens högsta berg.
midsommar i Paris
Semester. Min första riktiga semester började med några dagar i Paris. Det blev en massa promenerande, tygköp i Montmartre, spontanträff med gammal kompis, samt besök på blandade utställningar. Nu vill jag sy!
skjortan och franska farfarn
Lite grejor jag fick gjort innan resan till Paris som jag är nöjd med:
En till linneskjorta till Joel i detta fantastiskt fina tvättade linnetyg från jobbet. Färgen är så härlig och knapparna passar så bra till.
Och ett porträtt på Joels farfar. Första gången jag var i Paris i maj 2016 visade jag honom (Jean) en bild jag hade ritat på Joel. Han bad mig flera gånger under den vistelsen att jag skulle rita av honom. Sedan dess har jag tänkt på det och nu äntligen blev det av. Jag började två dagar innan och blev klar dagen före dagen. Känns så bra att äntligen tvingat mig själv till att rita igen. Det är alltid värt det i slutändan.
