Dagens låtrad som varit på repeat i mitt huvud hela dagen är Anton Kristianssons "och alla åren blir ett liv... (,och våren är förbi, men vi ska aldrig dö...)".

 

Har helt ärligt talat haft svårt att anpassa mig till vardagen, rutiner och Stockholms schizofrena väder här hemma, men jag ställer alarm och går upp och betar av små listor på saker som behöver göras ändå. Trots att jag inte har någon motivation till att göra något eller hopp för framtiden. Jag har skrivit upp mig på tre komvuxkurser som startar i augusti som jag förhoppningsvis ska få plugga och klara av. 

 

I övermorgon åker jag tillbaka Asien med min familj, ska nämligen till Peking en sväng. När vi kommer hem, om en vecka kommer det tydligen flytta in fyra blåögda katter till oss varav en ska stanna för gott. Så muusigt (som lilKlara kanske hade sagt). Lite såhär har tiden sen jag kom hem sett ut i bilder: