Härliga 15 intensiva dagar vi fick i Vietnam. Här provade vi på att resa fyra (från Hanoi till Halong bay till Ninh Binh till Hoi An) när mötte Ellinors och Linneas barndomskompis Shakira i Ha noi. Det blev en härlig blandning  människor och jag tycker vi funkade mycket bra tillsammans. 

 

Vietnam är ett mycket vackert land med varierande landskap med allt ifrån strand och vackra kalkstensklippor med grottor till ökenliknande landskap och djungel. Det är härligt att åka deras skumma sleeper-busses och kika ut genom fönstret och se hur landskapet sakta förändras, även om man förstås blir ledsen över allt skräp människor har slängt överallt.  Det förstör så mycket i onödan.

 

Hade turen att vara här under mango sesong så många mangoshakes och färska mangos från gatustånd blev det på denna resa. Tack för att du finns Swiss Army knife<3

 

I detta land fick jag en tydlig inblick i kommunismen vilket var intressant. Här insåg jag även vad kolonisering har gjort med länder och kulturer. Jag hade aldrig riktigt fattar att det är på grund av kolonisering som engelska, spanska och franska är några av världens största språk.

 

I Hoi An, en fantastiskt inspirerande hantverksstad träffade vi Marielle Kerber, en underbar designer och kvinna som driver företaget Kerber. (Sandrah var en av Marielles första praktikanter när vi gick sista året på gymnasiet). Hon visade oss sin ateljé och sina fina tillskärare och sömerskor samt bjöd oss på lunch (Banh Xeo). Vi diskuterade livet, relationer, kulturskillnader och Marielle berättade hur vietnameser i allmänhet kan verka mycket hårda, ibland till och med otrevliga men när man lär känna dom så är de mycket trevliga och trogna vänner för livet.

 

I Vietnam köpte jag och Sandrah (bland så mycket annat...) varsin Aó dài - en traditionell dräkt som vi bar på Hoi Ans gator. Det är häftigt att anpassa sig så gott man kan till ett lands kultur och se hur glada folk blir. Vi fick samma glada bemötande som vi fick i Myanmar när vi bar deras traditionella dräkt.