Prioritera, prokrastinera, plannera

Jäklar vad det där kan vara svårt och stressigt ibland. 

Nu påfredag ska min ansökan till Nyckelvikskolan vara inne men eftersom jag ska på konferens med jobbet på fredag-lördag måste jag vara klar med allt tills imorgon. Det känns ASjobbigt, men det är ju förstås bara mitt fel. Jag har sjutit upp det till sista sekund. Så som jag gör med allt, vare sig det är kul eller inte. En på mitt jobb frågade mig: Men säger inte det sig självt? Om du hållit på och skjutit upp det så vill du inte det tillräckligt mycket. Först tänkte jag: Oj, hon kanske har en poäng. Men då blev jag deppig för om jag inte vill detta vad vill jag ens då? Jag tror det helt enkelt handlar om att jag bara har så pass jävla dåligt självförtroende att jag inte tror att jag är tillräckligt bra för att gå där och för att jag har så sjukt höga krav på mig sjäv. Blir aldrig nöjd. Så ja, det känns inte riktigt som jag gjort mitt bästa när det kommer till min ansökan. Det är dessutom sjukt dålig tajming eftersom det är fullt upp på jobbet denna vecka. En i vårt arbetslag har sjukskrivit sig tills jag vet inte när, så nu är vi alltså underbemannade och jag vill såklart hjälpa mina stackars kollegor som redan har för mycket. + jag tyckte av någon anledning att det var en bra idee att ta på mig att vara barnvakt idag. Smart Clara smart. Det går liksom inte att gömma sig bakom sitt jobb. 

Tänk NOGRANT först och actions sen. Tips.

Mitt liv som ett papper:






Så man kan säga att jag pressar både mitt psyke,och ja, min kropp på alla sätt just nu. Mitt mood är: skrika, gråta, skratta och sen repeat. Förlåt mamma för att du är mitt utlopp och tack alla som faktiskt peppar mig när jag själv inte verkar kunna det. Vad ska det bli av mig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0