Tillsammans med Ellinor (Som jag för övrigt är fruktansvärt imponerad över med.) gjorde jag något galet. Precis vad jag behövde för att ta mitt hjärta och min hjärna från saker och ting, vara glad och känna att jag klarar av vad jag ger mig in på. En underbar vacker stockholmskväll, en high-five här och där från min partner, en grym spelista, pepp från randoms, nya stödstrumpor och, ja en snygg springtröja och Ann-Sofie back x Nike väska på köpet, så kom jag hela vägen runt. Mina första 10 km. Helt underbart var det. Lite som min mamma sa på studenten: Ett stort steg för mig ett myrsteg för människan.