I år har jag ingen julkänsla. Kom hem 23:e efter en underbar resa och insåg att jag i stort sett inte hade några julklappar, inte ett dugg likt mig. Brukar annars tycka att det är underbart kul att fixa och trixa o pyssla med, men det kändes bara tungt, ointressant och svårt. Av någon anledning så bryr jag mig inte om att det är så heller. Det känns oviktigt och jag önskar mig inte heller något särskilt. Det behövs verkligen inte fler prylar i mitt liv. 

Nu i denna stund sitter jag och kollar runt i mitt rum och det känns mest som en för liten yta med ett överflöd av högar med ihopproppade prylar som står och samlar damm och det känns bara som en tyngd på mina axlar, vilket får mig att verkligen förstå en del av Siddhartas religon. Ägande är en börda som leder till lidande.

Kännde mig inte heller hemma bland släkt i år, det kändes som något saknades och jag kan inte sätta fingret på vad det är. Kanske saknar jag den familj som var i det förflutna eller så längtar jag efter en framtida familj med nya traditioner.