Sjuklingveckan (V.15/16)

Förra veckan kom det en liten skåning på besök! Fruktansvärt bra planer gick snabbt i kras pga att jag inte alls mådde bra. Insjuknade ju på fredagen då hon kom. Så istället för att jag skulle vara bra husvärd och dra runt henne till coola ställen i Stockholm så fick hon ta hand om mig (och jag henne så gott jag kunde), jävla influensa </3.

Som tur var är Ottilia så självständig och avslappnande att vara omkring, jag menar vi är ju nästan släkt, så jag slapp tycka jag var en sämst kompis och vi lyckades få det ganska mysigt här ändå!

Jag lyckades tvinga mig upp och ut till cafe string på brunch en dag, och eftersom vi ändå var ute så lyckades hon dra med mig ut till Färgfabriken för att se en utställning.

Ingen skola på hela veckan för mig och jag missade både nationellt prov i svenska, oförberett prov i engelska och massa sömnadstid till gymnasiearbetet. Det fanns bara en sak jag absolut inte kunde missa denna vecka och som Ottilia åkt hela vägen från Skåne för att vara med på: min studentskiva. Hur dåligt jag än mådde använde jag min sista energi för att orka se så frisk o glad ut som möjligt. Hade tänkt vara sjöjungfru men så jäkla svårt att fästa snäckorna så i sista sekund printa några planeter och en sol och gick som solsystem. Det var ju nämligen tema S för oss Skräddare. "Klassens" var grymma och jag blev deras "demon in disguise" hur man nu vill tolka det. Som lärare Anna sa är det tydligen min viljestyrka. Mamma svarade med "vilken viljestyrka?". Det kvällen blev så trevlig den kunde bli och sen kröp jag in i min grotta av oprofuktivitet igen. Slut.

Bilder från det jag lyckades åstadkomma trots att kroppen sa nej:

Söndag 12/04-15:







Det var en weird utställning av Henri Dono, en Indonesisk konstnär. Stora dinosaurier med miniskelett mellan benen och vingar på ryggen...


Jag föredrog deras standard utställning 


Gissa om jag var tvungen att fram och peta på fägen när ingen såg.


Om man känner mig vet man att jag kan stå längre och kolla och pilla i utställningsshoppen än själva utställningen. Så helst föredrog ja väll shoppen.







Köpte faktiskt med ett tyg hem och såg sen att det matchade mitt armband på pricken.


Tisdag 14/04-15:








Som Ottilia skrev på sin instacaption: "Ett [s]tycke [s]kevt [s]olystem, en halv[s]tjärning [s]tjärna och en lite kon[s]tig [S]tich i [S]tockholm 


Jag antar att allt var värt det ändå, även om jag kanske inte hade varit sjuk fortfarande om jag tagit det lungnare. Men det är så tråkigt att sitta still. När hjärnan vill nått annat än kroppen.

Så nu har jag gnällt färdigt. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0