Min bebis

Det ser ut som varje andetag hon tar gör ont. Hon bara hänger med huvudet och sina små lemmar åt alla håll när man håller i henne. Hon är mager. Det verkar som om hon inte har någon kontroll, eller ens droppe ork kvar i kroppen. Känns som hennes själ är i en annan värld.

Men hur ska jag någonsin vara helt säker? Hon är en kanin, ändå gör det fruktansvärt ont i mig. Jag klarar inte av att se henne såhär. Tänk vad lätt det skulle vara med ett litet stick så att hon fick somna in långsamt och fridfullt utan smärta, förutom sticket då. Men det kanske är försent nu. Hon kanske dör inatt av sig själv och om hon inte gör det är det inte säkert att veterinären har tid imorgon på skärtorsdagen. Jag har nog gett upp på riktigt nu. Om du dör hoppas jag att det är smärtfritt och snart så att du slipper lida mera. Jag ska komma ihåg dina år på jorden hos mig som glada, spralliga, fruktansvärt mysiga och sällskapliga. Du är min bebis.




Kommentarer
Postat av: Sabina

❤️❤️ Finns här om du vill prata, vet hur du känner dig, är nästan det värsta som finns, när man vet att man inte kan göra något och man inte heller kan förklara varför det är som det är. Puss ❤️❤️

2014-04-17 @ 11:32:53
URL: http://midnattskaos.webblogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0