Polaroid snaps

Har verkligen fastnat för det här med polaroidbilder eftersom jag hela tiden lyckas få mina digitala bilder att försvinna på ett eller annat sätt. Med dessa kameror får man en bild i fysisk form direkt handen och det är ju the one and only. Det är dessutom lika spännande (och ibland frustrerande) när de kommer ut eftersom man aldrig vet hur resultatet blir. Har fått lära mig allt eftersom hur de funkar, så som att filmen påverkas av kyla och värme, att den dussutom har ett utgångsdatum och att man måste lägga bilden i mörker så fort den kommer ut i ca en halvtimme eftersom den pajar om den exponeras för ljus. Att fota med gamla polaroidkameror är verkligen en konst att bemästra. Polaroidkamerorna görs inte mera men de går att hitta begagnade lite varstans och de är verkligen mycket tåliga. Film görs däremot som tur är fortfarande av impossible projekt och den finns i oändligt många varianter. Den senaste kameran hittade jag på en marknad i Berlin som jag fick för ynka 200kr.

Här har vi i alla fall några av mina mest lyckade bilder.

 
 
 
 
 

Lars Wallin - Fashion Stories @ Artipelag

Var på en utställning med några kurskamrater igår. 200 av Wallins blandade kreationer från både Nobelfest och mello var iscensatta mycket fint på Artipelag (så udda att lägga ett museum mitt ute i skogen på Värmdö). Upplägget var verkligen bra och man kunde följa både hans kariär och designprocess genom små videos och några enklare texter. Även kul att se toilerna (enkla provplagg i bomullsväv) brevid de färdiga kreationerna. En av de bättre klädutställningarna jag varit på. Rekommenderas även om det tog 1,40 h för mig att ta mig dit och sen hem. Man får göra det till en heldagsprojekt helt enkelt.

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ärkeäkta vänner

Kan inte riktigt fatta att dessa människor varit mina vänner i 16år. Att man kan växa upp tillsammans och ifrån varandra, förändras så mycket men ändå så lite och fortfarande vara så nära och ha så kul tillsammans. Det är fint och lyxigt.

 
 
 
 
 

</div

3 plagg som du inte måste äga

"Tre plagg du måste äga"

Nej. Låt mig bestämma själv.

Kan inte låta bli att tänka så när jag ser sådana inlägg. Är jag den enda som blir barnsligt provocerad? Blir i motsats sjukt osugen på att köpa dessa plagg bara för att någon annan tycker att det är ett måste på grund av att det är trendigt eller för att alla andra har det. Köp istället kläder som du känner dig bekväm i, tycker är snygga, gör dig glad, eller har en riktigt funktion. Det är i alla fall vad jag utgår ifrån när jag köper kläder trend eller inte trend. Utgå istället från vad du gillar (och förhoppningsvis kommer gilla en långt tid) och kan göra något kul med i kombination till annat. Våga vara unik. Våga vara dig själv.

 

 
 

Detta är vad jag kallar stylish


"Life is grey and dull. You might as well have a little fun when you dress up and amuse people"

Har precis sett dokumentären "Iris", så här har ni min nya idol: Iris Apfel
 
Precis som henne ska jag bli när jag blir stor. Färgglad, levande, rolig, (rynkig, gråhårig,) klok, en stor modeicon och allt det med glimten i ögat.
 
Interviewer:
- I have never heard you say  "I don't like the way that person dresses"
 
Iris:
- I can't sit and judge, its not my buisness if they are happy that way. You know it's better to be happy than well-dressed.
 
 
 
 
- I never felt pretty. I don't feel pretty now. I'm not a pretty person. I don't like pretty. So I don't feel badly. And I think it worked out well, because I found that all the girls I know who got by on their looks, as time went on and they faded, they were nothing. And they were very disappointed. When you're somebody like myself, in order to get around and be attractive, you have to develop something, you have to learn something, you have to do something. So you become a bit more interesting.
 
Om ni kollar på bilderna skulle det ju nästan kunna vara jag om 70 år, eller? ;) En riktig blå tant med stil. Se dokumentären! Den finns på netflix!
 
 

Midnattsloppet 2016

Jag skäms, men en av anledningarna till att jag anmälde mig till årets lopp är för att tröjan var i min favoritfärg... Hade inte precis springtränat så mycket som jag gjorde förra året men jag minns det som så kul och årets lopp var minst lika roligt! Älskar alla tusentals människor som står och hejar och hight five:ar en på vägen och skyltarna där det står saker som "heja farfar!" på, man blir så sjukt taggad och glad! 

 

 
 
 
 

kulturella Clara tips

Romanen:  Ett arabiskt vemod av Abdellah Taïa
 
Som dagboksutrag om olika relationer i Taïas liv sammansatta till en bok. Skriven på ett mycket poetiskt och lättläst sätt som jag fastnar för och har lätt att relatera till. Här är några utdrag:
 
"Jag var bara ett knull. En av dessa killar som hänger kvar, som fattar trögt, som alltid vill mer. En trist typ. En komplicerad romantiker som måste hitta en mening i allt. Hur skulle han bli av med mig?
Det var det han funderade på."
 
"Du menade alvar, det var inte bara ännu ett utbrott av svartsjuka. Dina ögon var röd av hat mot mitt förflutna, mot en tillvaro där du inte varit med. Du kunde inte stå ut med tanken på att jag hade levt och varit lycklig innan jag lärde känna dig."
 
"Nu är det slut, över. Och den här gången var det jag som bestämde. Det är slut med att älska på ditt sätt, att leva med ditt ägandebegär och dina neuroser, som jag tyckte var ofarliga, intressanta till en början. Det är slut, även om kärleken mellan oss lever vidare."
 
 
Filmen: Mapplethorpe: Look at the pictures
 
 
 
 
Rekomenderas till alla som har en fasination eller intresse för Mapplethorpe, New York under 60 och 70 -talet (speciellt konstnärslivet och/eller homosexualliteten), konst, fotografi och fotografer. En väldigt genomtänkt och bra ihopsatt dokumentär med många snygga intervjuver av folk som var nära Robert. (Kan vara bra att veta att Robert Mapplethorpe är känd för sina grova sexuella bilder.)
 
 
Novellerna: Novellix
 
 
 
Har prenumererat på Novellixnoveller i snart ett år, får alltså hem fyra noveller i brevlådan en gång var tredje månad typ. Perfekt för alla de som vill hålla igång läsningen men inte orkar påbörja en roman. Det blir dessutom ett väldigt bra sätt att få upp ögonen för nya intressanta författare både klassiska och nya. Ett brett utbud där det definitivt finns något för alla. Har alltid en i väskan tills de är utlästa vilket ofta tar ca en halvtimme, om inte mindre.

A split mind






Fick för mig att gå all in igår på de 2 timmarna jag hängde på Almas studentskiva igårkväll med temat "de senaste hundra åren". Vem är då inte bättre att vara än någon så iconisk som Bowie. Så såhär såg jag ut och det var så värt det. Insikt: Man borde klä upp/ut sig oftare.

Då som nu föralltid

 

Ni har och kommer alltid vara soundtracket till mitt liv.

 

"En bänkrad i en rastlös sen april

Jag tittar över axeln och ser dig blinka till

Jag kan få dig när du vill

En vind blåser skräp längst korridoren en sista gång 

Och du och jag håller andan och håller händer i språnget 

Det är inte så långt hem."

 

Era ord som jag inte riktigt förstod i början, men som fick mig att känna så starka känslor. Era ord som jag har växt in i och gjort mig lite till den jag är idag.   

 

Tack för det.


Happy socks outlet

Strumpor gör mig glad. Speciellt när de är såhär festliga och kostar 20kr styck





Let it fall, let it fall



In weakest moments i weep
Cause i like the wat tears fit my cheek 
In darker moments i cry 
How i love the way tears suit my fave

I like it salt, i like it wet 
Like my makeup in a mess 
So i cry hard to let it fall 
And i wont stop until my tears are all shes

I cry for you cry for you
I vet because i cant help it
So it runs and it falls
And aint no stoppin at all

Let it fall, let it fall

Lykke Li, så underskattad.

In the desert

 
- Stephen Crane

The color run night













Hej, jag har sprungit color run night.

På ett sätt blev jag faktiskt lite besviken på loppet. Inte lika mycket färg som kastades under loppets gång som jag trott, och starten var väldigt konstigt plannerad=inte alls.

Men idéen av färgkrig är mist lika kul som man tror att det ska vara och jag hade toppen med min trogne loppkompis Ellinor. Färg = glädje för mig, så varför inte kasta det på varandra? Det blev en underbar stämmning och jag såg bara leenden och busiga ansiktsuttryck runt omkring. Jag stortrivdes.

Sista loppet på ett tag nu, för jag fick jätteont i mina benhinnor. Dags att byta träningsform. Rörlighet tror jag är något att satsa på.

Urban climbing













Gick upp imorse och drog iväg innan någon hade vaknat i lägenheten imorse för att dra till Münchenbryggeriet och klättra med kusin Emil, som föresten bor hos oss ett tag för att hänga från rep ifrån Globen och andra byggnader i Stockholm. Alltså han är industriklättrare just nu. Jag invigde mina klätterskor och klättrade utomhus för första gången. Kul grej att klättra utomhus och ändå vara mitt i stan, med en riktigt grym klättrare som hade många knep och nya fraser till mig. Har lärt mig så mycket idag och fått en ny klätterpolare! Ont om sånna. Efter det te i thermos (en värld utan te är ingen värld enligt Emil) och vegetarisk buffé på Hermas. Känner att jag fångat dagen och verkligen kan chilla nu resten av helgen!

Ida Sjöstedt SS16 backstage

Blommor, spets och tyll tror inte det går att beskriva det bättre. Färgglatt och vågat svenskt mode. Jag älskar det, för man blir ju glad när man ser det. Mina bilder blev fruktansvärt dåliga så de flesta är snodda av Sabina, Krystian eller "rockphotoemma"s blogg.




























Savage Beauty, och en hyllning till Alexander McQueen

 

"There is no way back for me now. I'm going to take you on journeys you've never dreamed were possible"

-Alexander McQueen

 

Och visst gjorde han det.

 



 





 

 
 



 
 


 



 















Ja ni fattar, han va ett geni som töjde gränserna för mode och konsten. Det som andra skulle kalla fult såg han någotvackert och värdefullt i. Han kunde alla reglerna och därför kunde han bryta dom.

 

Det var en magisk utställning, vad mer kan man säga.

 
 

Hej igen

Tydligen finns det folk som tycker jag borde uppdatera här som inte är jag själv så det är väll dags.

Att jag inte hängt här är dock ett bra tecken. Jag har så mycket på gång och det har kännts bättre att leva vidare istället för att stanna upp och reflektera. Men dockumenterat har jag gjort. Genom kameran i alla fall.

Så vart var vi? Skåne. Efter att ha lämnat Skåne med magen full av chilenska complettos och ha pyntat Ottilias vägg med lite Patti Smith så rullade jag upp till Stockholm. Och i Stockholm har livet rullat vidare. Typ som på en räkmacka. Har jobbat både 15,5h pass och 8h pass hos Carlos, rensat, varit på två tinder dejter, solat och kollat på utebio i rålis, bränt upp gamla bilder, firat en födelsedag, ätit italiensk glass, varit moraliskt stöd i rensning, sprungit Midnattsloppet, fått besök av belgare, paddlat kajak runt Kungsholmen, varit en sväng till Gotland, druckit mousserande på klint med fin vän, firat släktingar, hängt backstage på Ida Sjöstedt SS16 som invigde Stockholms modevecka, och hör och häpna fått deltidsanställning på en advokatsbyrå och barnvaktsjobb!

Imorgon kl 10 börjar det riktiga arbetslivet. Tack och hej fina "sommarlov".






































Nike women's 10k stockholm 27:e juni 2015

Det spelade ingen roll att mitt hjärta var nykrossat just då. Att jag hade låtit mig bli nersupt kvällen innan. Jag hade bestämt mig för att jag skulle klara av att springa detta lopp på en mil. Även om det betydde att ringa runt, böna och be för att få en av de där tre sista platserna.

Tillsammans med Ellinor (Som jag för övrigt är fruktansvärt imponerad över med.) gjorde jag något galet. Precis vad jag behövde för att ta mitt hjärta och min hjärna från saker och ting, vara glad och känna att jag klarar av vad jag ger mig in på. En underbar vacker stockholmskväll, en high-five här och där från min partner, en grym spelista, pepp från randoms, nya stödstrumpor och, ja en snygg springtröja och Ann-Sofie back x Nike väska på köpet, så kom jag hela vägen runt. Mina första 10 km. Helt underbart var det. Lite som min mamma sa på studenten: Ett stort steg för mig ett myrsteg för människan.















My heart skipped a beat

Please don't say we're done
When I'm not finished
I could give so much more
Make you feel like never before 
 
 
 
It's been a while 
And you found someone better
But I've been waiting to long to give this up
The more I see I understand 
But sometimes i still need you
 
Sometimes I still need you
Sometimes I still need you
 
 
 
And I was struggling to get in left waiting outside your door
I was sure
You'd give me more
 
No need to come to me when I can make it all the way to you 
You made it clear
You weren't near
Near enoght for me
 
Heart skipped a beat 
And when I caught it 
You where out of reach
But I'm sure, I'm sure
You've heard it before
 
Heart skipped a beat 
And when I caught it 
You where out of reach
 
 

En bok om 100 år av mode

I engelskan 7 har vårt sista projekt varit att läsa faktaböcker kopplade till våra inriktningar, prata fritt om dom i tio minuter framför klassen och sedan bli utfrågade av lärare och elever på boken man valt. 

Jag läste Icons of Fashion - The 20th Century. Det var förata gången jag läste en faktabok sådär rätt upp och ner och det var väldigt intressant och knasigt. Tänk dig att läsa en encyklopedia om 100 år av mode, för så var det, och på två dagar gick det. Eller var det tvunget att gå, för once again hade jag plannerat toppen bra! 170 sidor koncentrerad fakta, svåra engelska ord och modebegrepp som behövdes slås upp hela tiden. Som tur var fanns det mycket blider, så det blev snarare 60 sidors text. 

Fatta hur mycket modehistoria jag lärt mig..! Det intressantaste jag läst måste jag nog säga är den tidens stora designers (som numera bara är sitt märke) olika avsikter som ligger i grunden till deras märke. Om jag nu inte missuppfattat det så ville/vill: Chanel göra kvinnokläderna mer "maskulina", Moschino ville använda mode för att kritisera modevärlden, Dior ville göra kvinnan feminin igen, Gaulier vill uppmärksamma att kvinnan blir objektifierade i modevärlden, Donna Karen vill klä en karriärs kvinna osv. Det och de olika street fashions som finns och har funnits, hur de blev till, influenser och vad de står för.

En sak jag också insåg (inser att jag ljög på min redovisning Ellinor) var att det galna, nyskapande, nytänkande, avantgarde, rymdinspirerade, kortkortta 60-talet lätt är min favorit mode epok. I alla fall just nu. 

Här får ni några blider på skapelser av favorit 60-talsdesignern Rudi Gernreich


















Blev förstås väldigt inspirerad av alla olika intryck som boken gav mig så kanske kommer ett antal inlägg på lite olika designers, stilar och modekonstnärer som jag hittade i boken. 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0