December

I december var det dags för målderikurs igen, denna gång med akvarell och gouache. Och efter vad som kändes som en vecka övergick vi till att jobba på distans på heltid. 

För att komma igång med målandet hemma varje dag fick vi som förslag att göra snabba självporträtt innan man gjorde något annat. Detta funkade ganska bra då jag är väldigt bekväm med det. Det har blivit ett återkommande motiv i mitt liv då jag gillar ansikten, men här inte behöver ta hänsyn till någons känslor eller åsikter alls. Plus det är alltid nära till hands.

Har börjat få upp ögonen mera för komposition också. Att planera upplägget i bilden innan kan ju vara en himla bra grej. Verkar mest bara haft tur innan och sen också eventuellt varit bra på att beskära.

Det roligaste denna månad var nog ändå att jobba på flera uppdrag jag fått från kompisar. Två som ville ha hjälp att göra julklappar till deras pappor! Fick jobba både digitalt och med penna och tusch på papper. Insåg än en gång hur mycket jag älskar att jobba med promarkers. Dessa jobb fick mig att inse att det verkligen är något sånt här jag vill jobba med. Jag gillar att få en någorlunda tydlig uppgift och sen bara köra på känsla medans man bollar med "beställaren". Mera sånt!
 
Annars har jag egentligen haft det kämpigt med inspirationen. Efter jag gjorde min lilla akvarellserie med bilder från marknaden i Chile är det som om det ekar tomt i huvudet vilket har byggt upp en del stress. Jag vet att många har det extra kämpigt med inspiration under vinterhalvåret och jag tror jag kan räkna in mig bland dom.  Stressen inför vad händer sen har börjat komma tillbaka. Även om jag känner mig som om jag har numera har en rimlig plan är det ändå jobbigt att tänka att jag kanske inte kommer in på nästa steg diket och då blir tvungen att ta ett års paus där jag jobbar vidare på egen hand.

Hursomhelst har jag lite bilder från två inspirerande moment jag tar med mig från den gångna månaden. Ett en jättefin utställning på ett galleri på en gallerirunda med klassen. Allt gick i gråskala och var så fint placerat på dom olika ytorna i lokalen. Allt kändes så genomtänkt. Blev extra kär i den jättestora målningen i vad jag tror är akvarell med motivet hav och himmel i grått.
 Två var en föreläsning vi hade med Pompe Hedengren, utbildad till grafisk designer men som jobbat med lite alla möjliga projekt som bland annat fotografierna till Operans katalog och reklamplancher. Jättekul att få se så mycket bilder från hans process. Han jobbar mycket med tummnagelskisser där han snabbt ritar upp sina idéer som sedan ofta blir till verklighet. 

Något annat jag är glad över är att mina visioner för hemmet börjar ta form mer och mer! En helg kom fixarpappan och satt upp min fantastiska spegel (en tidig julklapp av mamma) i hallen, bytte vår skruttiga belysning i köket, hängde om kylskåpsdörren rätt och satte en krok i taket i badrummet så att det där ska kunna hänga en liten grön grej i kruka.

Annars har jag varit tacksam för (i slumpmässig ordning) min sambos sällskap, adventsfika, familj och vänner. Ta hand om er!
 
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 En svart spegel.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
                                                             

                                                                       
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bordet med stillebenförslag. Vår lärare har fått dille på "konstiga stilleben"
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Favoritmat. Morötter o potatis toppat med olivolja salt, za’tar och fetaost
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Processbilder på systrarna Spångberg 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                                                                                                                                                                
 

Insåg plötsigt att det var baksidan av denna plata jg tittat på den senaste månaden. Friends, glöm ej att vrida på era krukväxter ett kvarts varv varje gång ni vattnar.

(null)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Smet in i metallverkstaden en dag för att jag trodde att jag skulle kunna förtenna mitt fat med hjälp av läraren som jag gjorde under metallperioden, men det gick åd helvede.
 
 
Nyexaminerad och bortglömt. Hade inte fattar att han skulle ta examen just den dagen och bjöd på något så festligt som bönquesadillas. Han köpte sin egen champagne :(
 
 
 
 
"El gato que vende porotos"
 
 
"La Vega"
 
 
"Una Reineta preparada para ceviche por favor"
 
 
Pappa/farfar, bror/son/ pappa, brorsdotter/dotter/barnbarn <3
 
                                                                                                                                                                                                                                                                                              
 
 
 
 
 
 
Typisk prokrastinering till att komma igång. Göra färgkarta
 
 
 Månadens läsning. En bra blandning av kris och samhällsproblem genom serier, svensk historia genom skönlitteratur och härlig fantasivärld genom poesi med humoristiska inslag.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kunde hälsa på mormor och morfar den 23e med mamma. Det var fint.
 
 
Kolla på bilder dom har som jag aldrig sett. Titta! Inspirationen till mina barndomsberg!(tidigare inlägget)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
(null)

 
 
 
 
Han fick finfina  knivar av mig i julklapp!
 
 
 
 
 
 
 
 
Älskade katt. Kom och bo hos mig istället.
 
 
Italienskt inslag på juldagens middag. Saffransrisotto med salsiccia och även melanzane ala parmigana som vi gjorde dagen innan. Marilyn hade förstås med sig sin goda Ceviche. 
 
 
Annandagen med sysslingar i vitan
 
 
 
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Och så gott nytt år! Fint att få börja och sluta detta år med er tre<3
 
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                     

Nu i Januari blir det en första månad boendes helt själv. Inte bara själv i denna lägenhet utan  första gången i mitt liv boendes helt själv. Trist på ett sätt förstås, men också lite spännande och skönt. Ska bara se till att hålla mig sysselsatt och träffa folk i största möjliga mån ändå.






2021-01-07 @ 12:28:18 Permalink Kulturelt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Oktober

En tillbakablick till oktober och allt som gjordes då. När man fortfarande kunde gå på utställning, på bio, ta en öl med några vänner, gå ut och äta eller bara sitta ute och äta lunch och fika. Ja, men ni vet ju. Slår mig nu när jag skriver mig tillbaka hur mycket som tagits ifrån oss under en kort tid.

I början av oktober hade jag fortfarande kurs i metall. Så mycket jag hann göra och lära på dom 18dagarna. Att vi fick banka och löda, smälta och gjuta silver. Wow. Hoppas på att få tillfälle att gå tillbaka till den verkstaden snart för att smälta och gjuta lite silvergranulat. Är tydligen högt tryck då metallarna vill vara där hela tiden och vi numera är begränsade till 8pers i taget i alla verkstäder.

Sen hade jag vävning där vi fick göra små kamratporträtt i form av bildvävar med hjälp av ramar och sedan en större riktig väv i vävstol där jag valde att göra en sjal/stor halsduk i merinoull med mönstret gåsöga, med hel del lustiga vävfel (eller synfel som min lärare så finurligt kallade det).

Hade ett sista stort häng där en stor del av klassen kom och myste och snackade här hemma. Längtar efter att kunna ha sånt igen med gott samvete! 

En guldpalm har flyttat in hos oss med namnet Pavel. Hoppas vi kan lyckad hålla honom vid liv.

Har köpt en svindyr padda med tangentbord och penna för att kunna komma in mer i det grafiska och digitala skapartänket och jag är så nöjd! Är nu alltså i skuld till min mor i ett halvår(:

Annars vart det att göra sånt som känns trevligt för att förgylla coronavardagen. Äta gott, pyssla hemma, njuta av dom gula bladen på lönnen utanför fönstret in i det sista, ta promenader osv osv. Fick äntligen ge Marinas bebis sockorna jag stickade i slutet av sommaren och dom satt så fint på hans små fossingar!

(null)     

(null) 

(null)

(null)


(null)

(null)

(null)

(null) 

(null) 

(null)         

(null)


(null)

(null)

(null)     

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)     

(null)     

(null)

(null)     

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)     

(null)

(null)    

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)     

(null)

(null)

(null)

(null)     

(null)

(null)

(null)   

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
Klassen<3

(null)
Det blev så trevligt att jag fick kasta ut dom tillslut pga skulle upp och jobba!

(null)
Ändå ganska fräsch på jobbet sådär dagen efter att ha sovit alldeles för få timmar efter drinkkväll hos oss med klassen.

(null)
Såg en fantastisk italiensk film på bio rio från 1988. Chinema Paradiso. Ny favoritfilm! Tips tips tips! Efteråt blev det en stor fet middag på La Neta

(null) 

(null)
Bra bilder på bullar

(null)

(null)     

(null)

(null)

(null)

(null)     

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)     

(null)

(null)     

(null)

(null) 

(null)

(null)     

(null)

(null)

(null)

















2020-11-24 @ 20:24:12 Permalink Kulturelt Kommentarer (0) Trackbacks ()

September

Längesen nu, men här var det september. En tydligt intensiv och lärorik månad. 

Vi köpte en tv, och en alldeles för stor och klumpig tv bänk för vårt lilla hem. Jag målade olja på duk, olja på smörpapper, målade en pall blå och målade mig själv. 

Lärde mig att forma silver, vilken grej! 

Satte upp rullgardin och försökte göra hem. Försöker fortfarande.

(null)

(null)

(null)


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)




(null)

(null)
(null)

(null)


(null)


(null)



(null)


(null)

(null)

(null)

(null)


(null)

(null)

(null)


(null)



(null)

(null)

(null)


(null)

(null)


(null)

(null)


(null)


(null)



(null)

(null)


(null)

(null)

(null)




(null)

(null)

(null)

(null)


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


(null)

(null)


(null)


(null)



(null)

(null)

(null)

(null)


(null)

(null)


(null)

(null)

(null)


(null)

(null)


(null)





(null)

(null)


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)




(null)


(null)




(null)


(null)


(null)


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)







2020-10-22 @ 10:04:12 Permalink Kulturelt Kommentarer (0) Trackbacks ()

vardag och karantän i Santiago

Fyra veckor fick jag gå i skolan i Bellavista. Fyra fina, men intensiva veckor. Tog ett tag att smälta allt jag lärt mig, men mina lärare är fantastiska. Med massor av energi går dom igenom saker på ett naturligt sätt genom att blanda grammatik och glosor med historier om Chile, samhället och egna berättelser om vardag. 
 
Vissa dagar funkar spanskan bättre än andra. Ibland känner jag mig mer inne i språket och orden liksom kommer naturligt till mig. Det bästa är när jag är pigg, men avlappnad - inte tänker för mycket. Det är när jag börjar försöka översätta meningar från svenska eller engelska, som det kör fast sig helt och hållet.
 
Har aningen svårare med motivationen nu när jag inte får använda spanskan naturligt på gatan och jag bara har en timmes lektion dagligen via Skype/zoom, men mina lärare gör ett mycket bra jobb ändå. Mycket hänger på mig vilket gör det lätt att tappa tråden. Finns ju överväldigande mycket att lära, som jag VILL lära mig.
 
För att hålla humöret uppe i karantäntider (får bara gå ut för att handla med speciellt tillstånd som man ansöker om på nätet) så börjar jag dagarna med goda frukostar, varannan dag så tränar vi tabatapass, ser bra filmer och serier, växlar mellan att plugga spanska och teckna/måla, samt kramas och laga god mat tillsammans. I helgen gjorde vi mojitos, jag klädde upp mig som om vi skulle gå ut och vi hade en fin kväll med musik. Sånt som är nödvändigt! Speciellt när takterrassen och allt är stängt sen coronaktisen bröt ut ordentligt även här med.
 
Såhär har vi bott sen vi kom tillbaka från Patagonien! Är så glad att vi fick uppleva det. Tajmingen är ju ändå ganska lyckad för oss med karantänen om man får säga så. Han även få uppleva en del av Santiago, en riktig demonatration, kanske den största kvinnomarchen i historien, Cajon del Maipo från hästrygg med mina danska vänner, efter skolan aktiviteter (vinprovning och cevichekurs),Humanos Derechos museet och Cousiño Macul vingården.
 
(null)
 
(null)
 
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
  
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
(null)
MANGON och AVOKADON är bäst här.
 
(null)
 
 
(null)
 
 
(null)gatukonsten, mycket inspirernade 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
(null)             
 
 
(null)
 
 
(null)
 
(null)
 
 
(null)
  
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
Los Dominicos Parque, ett litet hantverksmecca.
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
process process, allt man gör blir inte veckert eller som man tänkt. Men har verkligen börjat fatta grejen med att utvevckla, stryka, prova, ta bort lägg till.
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
en typisk karantänsyssla
 
(null)
 
(null)
kanske den dyraste karbonaran någonsin. Men värt.
 
(null)
 
(null)
 
 
 
(null)
 
(null)
mer karantänsysslor
 
(null)
Lucas, aka spädbarnet eller spädbarno, gillar att skapa en illusion för sina kompisar som ska visa hur bra han har det.
 
(null)
 
(null)
Vi får se vad detta landar i tillslut.
 
2020-04-08 @ 01:39:23 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

Okt

 
Lever som i månadsvis numera, så känns vettigast att uppdatera så. Som en liten sammanfattning i slutet av månaden när den blåst förbi.
 
Började oktober med ett besök på Fotografiska med min konstnärsmamma. Var helt emotionellt tömd men också inspirerad av flera fantastiska utställningar.
 
Har fått en fascination för blåmärkena jag får som ett resultat av min numera regelbundna klättring. Tycker dom är så fina. Kan sitta och småle åt dom.
 
Läste ut 1984 nu i månaden och fy vad bra den va. Tappade suget att ta mig an alla mina andra böcker som ligger på bunt och väntar på att få bli lästa i höst.
 
Glömde också bort att jag hade ett liv ett tag och stickade en tröja i sträck på två veckor. Är fortfarande helt tagen av att man kan omvandla en hög med garn till ett plagg??!!
 
Var i Linköping och kollade hur Ottilia bor. Det var SÅ MYSIGT. Var kan jag hitta ett kollektiv fullt av människor som hon som jag kan flytta in i? Letar febrilt.
 
Jag har även sytt mig ett par riktiga rutiga ullbyxor till mig och bara mig. Blev så nöjd med dom tillslut! Nu vill jag sy byxor! Massa ullbyxor som håller mig varm. Dessa kommer definitivt slitas flitigt.
 
Känns som mycket av det jag gör är en slags flykt från verkligheten. Men har gjort det så länge att det liksom blivit min verklighet (: och det kanske inte är något fel med det ändå? Såhär i slutet av månaden när man går igenom allt så är det ändå undanflykterna jag är mest nöjd med. Det är där jag hittar mitt riktig fokus. Tänk om jag kunde tämja mitt fokus lite bättre?  Mitt vilddjur till fokus.
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
(null)
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)     
 
(null)
 
 
 
 
 
 
2019-10-31 @ 23:59:00 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

lollapalooza osv

Firade lillebror och sommaren med att gå till Lollapalooza på Gärdet och se en massa artister spela live. En härlig blandning av Brockhampton, Billie Eilish, Lana del Rey och Travis Scott. Fick även se en skymt av fina Ida.














Idag har jag gett blod för första gången och nu sitter jag på tåget på väg till Skåne för att få en till minisemester med pappa, storebror, hans Ida och deras Julie innan jag tar riktig semester och åker iväg till Jordanien nästa fredag. Galet. 

Jag mår bra. Jag vet inte vad jag vill göra med mitt liv, men hur många gör det? (Ska försöka sluta få den insiketen om och om och om...) Jag tror ändå det funkar bäst för mig att bara köra på och ta allt som det kommer när det kommer. Det är då det händer saker. Jag mår nog ändå som bäst då. Det har jag ju alltid sagt. När jag inte tänker och reflekterar för mycket. Får väl öva på att stanna upp och ta det lungt utan att fastna i grubblerier, men har ändå varit så glad med att sitta och sy halva natten efter jobbet denna vecka. Bara glömma allt omkring mig och fokusera till hundra med något pilligt. Det kommer jag alltid tillbaka till på något vis.














2019-07-02 @ 17:05:55 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

dior på v&a

Bättre sent än aldrig. Här har vi en insprationsbomb med en (hel!) del av klänningarna från diorutställningen i London. Samsungmobilkameran suger surprise surprise. 


























































































2019-06-26 @ 00:00:46 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

Martin Margiela

Nu när det är "helg" igen så tänkte jag kolla tillbaka på det jag gjorde förra helgen med mamma.

Vi var på en riktigt inspirerande utställning på Artipelag. Har tidigare aldrig tyckt att någonting av det jag sett av Margiela har varit särskilt vackert men nu har jag lärt mig att se hans öga för funktion och detaljer. Exempelvis avtagbara kragar och luvor och hans sätt att använda lager på lager. Han tar dom saker som är motsatsen till vad som tilltalar ögat och får det att göra just det. 

Blev förstås lite smått kär i hans finurliga sätt att leka med lager. Favoriterna var definitivt dom dubbla kashmirkapporna och den genomskinliga slinkiga regnjackan (Har några halvbra bilder längre ner).

En sak jag alltid sett upp till med Margiela är att han jobbat mot det jag alltid hatat mest med designbranschen - kändisdesignern. Han vill hellre vara anonym. Han såg dessutom hela sitt modehus för vad det var, ett samarbete mellan flera människor som alla bidrar till dom slutliga produkterna. Det är väl mer än rimligt att alla ska få credd för det och inte bara en? Det tänker jag är en av anledningarna till att hans signum har blivit den tomma vita lappen som sys med fyra stora vita stygn rakt igenom plaggen. 



























2019-04-06 @ 10:55:45 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

highlights från min söndag

Har traskar runt i någon slags vårsol men min konstvetar-kusin på Djurgården och Skeppsholmen för att besöka Liljevalchs och Östasiatiska. Hon som inte kan gå på museum själv mera för att det varje gång är någon som frågar om hon jobbar där. Gick en bit ifrån henne i 1 min och då gick förstås någon fram och frågade. Snacka om att ha valt rätt utbildning.

Här är några samlade vackra saker från årets vårsalong och prykar från Östasiatiska som fångade mitt öga, imponerade mig och eller inspirerade mig.



























2019-03-26 @ 21:53:29 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

Free solo

Var och såg dokumentären om friklättraren (Alex Honnold) som klättrar berget El Capitan på 910m utan rep eller någon som helst säkerhetsutrustning igår på bio med mamma och Emanuel. Idag känner jag mig fortfarande helt tagen. Varför gör folk sånna sjuka grejer som att riskera sitt liv för att klättra upp för ett berg? Och att en människas kropp kan tränas för att klara sånna saker. Min hjärna kan bara inte riktigt fatta det. Det fascinerar mig så. 

Bilderna är dessutom svindlande (svårt att förvänta sig annat när det är National Geographic som producerat). Det vred sig i magen och jag var tvungen att kolla bort flera gånger. Trots att jag visste att han skulle klara klättringen så såg min ögon honom ramla hela tiden. Det låter kanske jättekonstigt, men jag känner mig så inspirerad nu efter. Inte nödvändigtvis till att klättra, men att leva. Var längesen jag hade en sån stark filmupplevelse.









2019-03-22 @ 20:42:19 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

Rupi kaur - milk and honey












2019-02-14 @ 21:38:32 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

burlyclub

 
 
 
 
 
Vill alltid gå klädd i paljett, det är en sån härlig känsla att få glittra. Förra helgen fick jag chansen att göra det när jag var på burlesqueklubb och såg Märta samt några fler häftiga artister uppträda. Wow vilken stämning! Så många olika fantastiska kroppar som artisterna visar upp och alla applåder och uppmuntrande rop de får. Detta är källan till att boosta sitt självförtroende och självkänsla, samt bli av med sina komplex för man blir bara glad och pepp.
 
2018-11-30 @ 22:08:00 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

kulturhelg

I lördags tvingade min mamma mig att hoppa på cykeln bredvid henne (helgen bästa beslut) för att ta oss ut till Djurgården och Waldermars udde för att se Lars Lerin och Sigrid Hjertén. Det var sista chansen och vi ville ju inte missa det. Här nedan har vi en samling på i stort sett allt jag tyckte var fint. Lars Lerin är helt enkelt för bra på att måla. Hur är det ens fänga stunder och atmosfärer så? I akvarell? När man stod där framför målningarna kändes det ibland som att det var hål i väggen som man kikade igenom där scenarierna hände på andra sidan.

Sigrid Hjertén är en helt annan grej och går inte att jämföra med Lerin, men jäkla vad hon kunde sina färger. Hur hon kunde plocka fram personlighet, känslor och stämningar och lägga dom på utsidan av människorna hon avbildade, ögonblicken och landskapen. Det hon gjorde var inte proportionerligt eller "korrekt" i färg, men det är mer än rätt ändå. Tog inga bilder där för ville bara vara i stunden.

Sen var jag på fotografiska med Joel och Joakim i söndags. Det var fyra väldigt olika utställningar jag ville se. En modefotograf samlade verk, en om havet och allt som lever däri, en med fantastiskt stämningsfulla manipulerade bilder på djur och natur, samt ett urval av Linda McCartneys bilder.

Så givande och viktigt med bra utställningar. Kulturen får aldrig dö. Nu är jag inspirerad och redo att leva vidare.



























2018-08-22 @ 13:00:41 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

senaste vardagarna

Idag är det riktig svensk sommar igen. Neråt 15 grader, regnskurar och mulet. Riktigt pyssel och teväder. Det har ju varit så varmt på senaste tiden att man nästan glömt hur det känns att frysa. Det känns bra att frysa. Trivs.

Igår var det premiär för Almas nya lägenhet i Hornstull. Shit vad avis jag blir. Den var så mysig och välplanerad. En riktig drömlägenhet skulle jag säga. Är väl bara att börja spara för resten av mitt liv... Känns bra att ha henne hemma igen och jag ser fram emot att få träffa henne mera. En sån solstråle hon är. Känns helt rätt att hon valt knallgul som hennes detaljfärg i hemmet.

Förra veckan var det Pride och jag blir så rörd av alla som är med och visar att de står för att all kärlek är bra kärlek samt att man ska få vara den man är. Viktigt och tungt med dom som gick i början med förtejpade munnar och skyltar textade: "Vi går för dom som inte kan". Det är ju ändå så att det fortfarande är olagligt i extremt många länder i världen att älska dom man vill. Vilket är lätt att glömma när vi ändå kommit så långt som vi har här i Sverige. Är stolt över mamma som jobbade som volontär under prideveckan. 

Idag i regnet kom även alla valskyltar upp. Najs att bo på Lidingö och få Moderater, kristdemokrater och SD:are upptryckt rakt i fejset.

Nu tänkte jag gå och vara nostalgisk genom att göra det tunga jobbet att rensa mitt rum här hos mamma, för attsing vad mycket skit jag samlat på mig i mitt liv.  

Lite random från kamerarullen:
Tävla pappa köpt i Myanmar som hänger fint på väggen i Skånerummet

Gav bort de förra turkosa strumporna jag gjorde till mormor så jobbar på en ny uppsättning. Samt läser Bröderna Lejonhjärta illustrerad av Jesper Waldersten

Det enda man velat äta de senaste veckorna

Sjukt fin sidenviskos som jag klurat på vad det ska få bli.

Vackraste rosorna jag någonsin sett fanns i alla butiker under pride



<3 


Sankt Paulsgatan 3 å vad jag älskar att gå där och drömma om att köpa tyger för 1000-lappar per meter 

En liten simpel klänning jag blivit tvungen att sy mig i denna värme.

En annan simpel klänning jag impulsköpte tyg till pga plötslig förälskelse (Älskar denna modell kopierad från mammas strandklänning från Singapore sent 90 tal). Här har vi en typisk kl 2 på natten selfie pga sorgen av att tvätta bort lyckade ögonbryn.












2018-08-11 @ 00:06:58 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

Från berg och natur till stadsmiljö o kultur

Efter bergen blev det några intensiva dagar i Paris. 

En fet släktträff sådär efter några timmars sömn, och sedan raka vägen in till centrala Paris för Gustav Klimt utställning på Atelier Lumieres (ett digital museum där alla väggar projicerades med en resa genom hans konstnärskap. Så sjukt bra koncept!).

Efter Klimt tog vi ett besök på kyrkogården Père-Lachaise och alla legendariska gravar. Där det även fanns en hel del fina monuemt. Måste säga att jag tycker mycket om den judiska traditonen att lägga stenar vid gravar. Blommor vissnar ju, men stenar består. 

Någon dag därpå blev det legoutsällning av Nathan Sawaya och sedan Rodain muséet. 

Det var Frankrike denna gången.




































2018-07-26 @ 21:21:36 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

ännu en konsert på grönan

Hamnade längst fram med Joel och hans syrror på Rise Against konserten. 




2018-07-01 @ 18:18:45 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ett par dagar med ottilia

Såhär kan ett par dagar med Ottilia se ut : lite najs häng på pizza hatt och öl, vandring genom fotografiskas utställningar (rekomender x-ray konstnären Nick Veasey och höstsalongen), utöver det så Hade vi bara massa chill och stickning och julmys.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
2017-11-29 @ 22:10:00 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

Patti På grönan

Ändå en av de coolaste 70åringarna jag vet. Vilken röst och vilken energi.

 

 
 
 
2017-08-22 @ 00:17:00 Permalink Clara Kommentarer (1) Trackbacks ()

Mischmasch

Har sovit som en ihopknöglad pappersboll i Joels famn för sista gången på ett tag nu. Har proppat semlor, burkcroissanter, marabouchoklad och bakat scones i min ensamhet eftersom mitt sista jobbpass blev inställt pga att hyresgästen brutit foten (-1000kr från budget 😪). Har passat Klara och Filippa för sista gången på ett tag nu. Gick därifrån med en tröja blöt av deras tårar. Så dramatiskt! Ska ju vara borta i två månader. Det går väl skitfort? Har övat på att leka med färg i ansiktet och kollat om alla Gossip Girl avsnitt. Har varit på begravning, gått på vårsalongen, läst, osv osv.
 
Imorgon åker alltså jag och Sandrah till Sydostasien med våra genomskinligt bleka kroppar för att samla på oss erfarenheter, perspektiv och kunskap. Hoppas på det bästa.
 
Säger hejdå Sverige och allt vad du innebär för ett bra tag nu. Sjukt ändå. Är tillbaka lagom till våren och sniglarna.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
2017-02-27 @ 11:53:00 Permalink Clara Kommentarer (1) Trackbacks ()

Mumintroll, berg o dahlbanor, samt kotor, närver och muskler som är i kläm.

Kände för att säga hej och skriva ner ännu en anteckning om vardagen. Har haft årets glögg. Den trendje och sista? Nej, men undrar var jag kommer vara och hålla på med denna tid nästa år..? Detta år knåpade i alla fall ihop en enligt mig mycket fyndig adventsljusstake av de senaste 'årets' glöggflaskor samt pyntade lite extra fint och lyckades fixa ett ganska lyckat glögg-party med hjälp av fina fina Ottilia. Shout out till henne. Hon som dök upp där när jag behövde det som mest.

Igår blev jag kidnappad från mina planer att sitta och plugga på Sveriges industrialisering från tygtillverkningens perspektiv av min mor och mormor. Istället gick vi och kollade på Tove Jansons verk och liv på Millesgården. Mycket fint och inspirerande.

De senaste veckorna har humör varit en jävla berg och dalbana har känt mig sjukt out of touch och virrig. Lyckades bland annat missa min introföreläsning till min sista kurs för terminen och har glömt penna till de senaste två föreläsningarna. Vem är jag ens? Som körsbäret på grädden så har mitt gymkort tagit slut och jag börjar verkligen verkligen verkligen bli less på min nacke. Sitter inte skönt i någon ställning, ligger inte skönt i någon ställning och det känns som att allt ligger fel och kommer i kläm: närver, muskler, kotor...

Tröstar mig med torra sockriga lussedoughnuts och mumin-te till frukost tills jag får ont i magen. + mina Iris Apfel happy socks och norska tonårsserien skam.

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
2016-12-07 @ 23:50:00 Permalink Clara Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sök i bloggen
Senaste inläggen
Kategorier
Arkiv
Länkar
RSS 2.0