Första landet på vår resa.

 

Efter ett snabbt stopp i Bangkok åkte jag och Sandrah vidare ut i mer orörda delar av Asien där lokalbefolkningen inte är riktigt lika vana vid turister. Nämligen det det förmodligen mest Buddhistiska platsen i världen, Myanmar. Myanmar är landet där både män och kvinnor bär vackra longyis och smetar in ansiktet med tanakah, ibland i form av vackra mönster. Det är landet där folk har en skön inställning till livet och är genuint trevliga och vetgiriga (är det möjligtvis deras filosofiska religon som satt sina spår?).

 

Myanmar blev landet där jag gjorde min el-moppe debut på sladdriga sandiga småvägar mellan pagoder utan hjälm. (Jag som inte ens har moppekörkort) När jag skulle sova första natten efter vi kört omkring hela dagen var den sandiga vägen jag kört på det enda jag kunde se, och varje gång jag höll på att falla i djup sömn så sladdade jag och vakna med ett ryck. 

 

Våran sista soluppgång i Bagan är bland det vackraste jag sett. Att få klättra upp för en pagoda i mörker barfota, tänka på hur många munkar och andra människor som gått där, höra tupparna kakla och ekorrarna springa omkring medan dagen långsamt blir till. Att se en stor knallrosa sol stiga upp ur dis bland alla andra tempel samtidigt som luftballonger susar förbi. Det är magi.

 

Människorna i Burma är något utöver det vanliga. De vill verkligen sätta sig ner och prata med en för att öva sin engelska och för att de är nyfikna på världen och platser de förmodligen aldrig kommer få se eller uppleva. Kände mig som hemma vart vi än stannade. Tiden i detta land var något utöver det vanliga. Kommer nog aldrig vara med om något liknande.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

uppdate: kanske romantiserade Burma och buddhismen en aning mycket men det var verkligen den känslan jag fick av landet. Människorna här är bland de trevligaste jag träffat. Absolut, jag har en tendens till att se förbi det hemska som händer, för man kan ju inte bara gå och tänka på allt dåligt som händer i världen, men jag vet att det är buddhister som dödar oskyldiga muslimer och andra minoriteter i norra delen av landet och det är förfärligt. Men människa som människa och tro som tro. Det finns hemska människor överallt och det finns hemska människor som tror olika saker och jag vill ändå välja att försöka se det bästa i allt.