Självdestruktiv, allting har sitt pris
Ingen lever ditt liv och luften är fri

Allting är upp till dig
Du är gammal nog att ta egna beslut som att göra slut
Jag trotsade min kärlek och lämnade allt
Var kall som en isbit för ensam var stark

Jag förstod att nåt ändrats, ingen mer dramatik
Det var vuxet behärskat långsamt sansat och tråkigt och trist

Det är så tråkigt och trist utan dig
Det är så tråkigt och trist utan dig
Det är så tråkigt och trist utan dig

Det är många som känner sig manade
Att visa upp sina hjärtan på allmän plats
Men alla mår dåligt och alla mår skit
Håll det där för dig själv och ditt usla liv

Låt tankarna styra vad hjärtat känner
Det är så att bli vuxen och så att va vänner
Låt tankarna styra vad hjärtat känner
Det är så att bli vuxen och bara vara vänner

(Tre) små kvinnor

Igår blev jag och Cindy bjudna på teater av våran mammita. Det var en jättefin och bra pjäs. Tror inte teater någonsin berört mig så. Det var en stark upplevelse och det blev så mycket känslor att vi alla satt och grät som små barn. 

Det var en föreställning som hette "Små kvinnor från Macondo" som spelas på alias teatern (Latinamerikanska folkteatern). En mycket liten och fin lokal med tegel och grova stenväggar. Tror lokalen hade mycket att göra med de starka känslorna eftersom man kom så nära skådespelarna och att man då kunde leva in sig i vad karaktärerna hade upplevt.

I pjäsen berättas sex olika kvinnors historier. De har blivit kränkla antingen på grund av politisk eller religös uppfattning och flytt till Sverige. Det finns mycket att lära av denna föreställning och jag rekommenderar den verkligen. Det ord som träffat mig starkast och som fortfarande dröjer sig kvar i mina tankar var i inledningen där en av skådisarna säger något liknande som: att vara ledsen är det mest själviska man kan vara. [...] Livet är en gåva.

Nått som jag tänkt mycket på långt innan jag såg denna pjäs och nu efter. Är det det så? Har gått fram och tillbaka mellan de olika svaren

Det var inte bara en trevlig teaterupplevelse utan också trevligt sällskap. Kul att få träffa Marilyn, men också Cindy igen! Det var så längesen och har verkligen glömmt hur trevlig hon är och vad glad jag blir av henne. Hon har verkligen lärt mig mycket. Exempelvis om hur trevligt det är att få långa tackmedeladen efter man träffats eller fina kort på paket med förklaringar och tankar.

Två kloka kvinnor och två av mina stora förebilder.

The Hives

 

 

 

 

 

Hade en grymt kul kväll med Sabina igår på grönan där all min sista energi från veckan gick till att dansa med The Hives. Underbart kul kosert! vilka ruttisar de är och vilken kontroll de har över sin publik. Riktiga showmänniskor. Går inte att inte dansa! Underbart bevis på det är att Pelle får hela pubiken att sätta sig ner. Inte många som klarar av det.

 

Take me out tonight, because I want to see people and I want to see life. Take me anywhere I don't care, I don't care

Driving in you car, 

I never never want to go home, 

Because I haven't got one.

 

[...]

 

And if a double decker buss crashes in to us,

To die by your side is such a heavenly way to die.

 

And if a ten ton truck kills the both of us,

To die by your side well the pleasure the privilege is mine.

 

Så länge jag vet att jag är på väg mot NÅGOT är jag okej

What's broken can't always be fixed, but whats fixed will always be broken

Jag skäms för mina prioriteringar ibland. Gonatt 

(Sorgligt med 9/11)

"We come in peace" Beckmans examens modevisning

Idag var jag och Sabina på Berns för att kolla in Beckmans Collage of Design exsamens modevisning. Vi ville se vad de håller på med och se om det kanske är något för oss i framtiden.

Vad fick vi då? Ja vandrande konst. Det är tydlig skillnad mellan "couture" design (om man lite slarvigt kan kalla det så) och konfektions design. Jag är så van vid att plaggen ska vara användbara så jag hade svårt att förstå mycket av det som visades. Jag hade gärna velat ha en liten förklaring, men med konst brukar man sällan få det. Det kan väll vara kul att få spekulera helt fritt själv också och se designersarna som konstnärer. Det var i alla fall mycket inspirerande och jag tror jag har en bättre bild av vad man får göra. Tycker också att den nordiska designen genomstrålar ganska tydligt i färgskala och snitt även om allt är väldigt personligt och annorlunda på sitt sätt.

Här får ni några av mina favoriter och så får ni väll komma fram till en egen slutsats till varför det ser ut som det gör! Enjoy:

Therése Lööf "Princessan och jag och alla andra"

Leonard Kocic "Reminiscencija"

Olivia Edvinsson "Abstructed"

Ulrika Runius "SS13AW13/14SS14 Collecting"

Moa Sjöstedt "I mitt slut finns vår början. Nu är det morgon."

Martina Öhman "Cumulus"

Nhina Svensson "Blood and water"

Jonna Ru "Resurrecting Fugaciousness"

Gör er en tjänst och läs denna text långsamt åtminstonde en gång.

Drink up baby, stay up all night
With the things you could do
You won't but you might
The potential you'll be that you'll never see
The promises you'll only make
Drink up with me now
And forget all about the pressure of days
Do what I say and I'll make you okay
And drive them away
The images stuck in your head

The people you've been before
That you don't want around anymore
That push and shove and won't bend to your will
I'll keep them still

Drink up baby, look at the stars
I'll kiss you again between the bars
Where I'm seeing you there with your hands in the air
Waiting to finally be caught
Drink up one more time and I'll make you mine
Keep you apart, deep in my heart
Separate from the rest, where I like you the best
And keep the things you forgot

The people you've been before
That you don't want around anymore
That push and shove and won't bend to your will
I'll keep them still

Every me and every you

Aldrig riktigt slut

Steriotypisk söndag

Minns inte senaste gången jag hade en sån här slapp och skön dag. Idag ska jag bara försöka ta det lungt pch läsa ikapp i min svenskabok, lyssna på musik och verkligen ta in alla intryck och känslor man får. Sedan ska jag också dricka mycket te, ha på mig pjamas och gå runt insvept i en filt hela dan förstås.

Natten ger musiken djup och mening

I trappan ner från tredje våningen
du tar min hand i din, när dörren bakom slår igen

Och båda två går stumma, låtsas som om inte något hänt

Och den vackra jumna sommarkvällen som är nästan slut

Går sakta över i den stjärnklaraste natten och har ni tänkt att livet,
allting, hela världen är så vacker?

Där i mitten av en kyss som får dig att sväva över marken
bara slungar dig ur vardagen som släpar dig i backen

Jag känner smaken av din tunga när jag andas in

för dina kalla händer djupt under mitt varma skinn

Så länge rymnden är oändlig är jag alltid din, din

I staden där jag trodde att jag träffat alla
fick du mitt hjärta stanna

Och jag är så försiktigt och trevande kär
så jag säger inget om hur länge jag velat det här

för dina varma händer djupt under mitt kalla skinn

Kom tätt intill mig, jag vill höra dina svarta tankar
när världen tappar andan

Men vi är på låtsas
och jag är på låtsas
Och vi bara låtsas
Låtsas att stan lyser lila

Och det är helt okej med mig
att vi bara hittar på 

Underbara Anton Kristansson som sätter ord på mina tankar

Pärlor

Och är det inte verklighet så drömmer jag...

Skins

Bara den mest kompletta serien någonsin.
Ser alla avsnitt nu för andra gången, var tre år sen sist, men jag vill redan se dom igen. Karaktärerna är så genomtänkta så att man känner igen sig själv med något i alla och skådespelara är helt fatastiska och övertygande. Varje avnitt är som en ny värld, där man får smaka på en av karaktärernas liv. Man får se allt från deras perspektiv och förstå hur de blev som de blev.

 

 

 

 

 

 

Hermann Hesse

 

Läste nyss ut denna underbara tänkvärda bok om samanen Siddharta och hans eviga sökande och finnande.

 

Vill redan läsa den igen och verkligen tänka igenom och känna varje ord och mening. 

 

Så mysigt att en gubbe på tåget undrade vad jag läste och började diskutera denna bok med mig, och berättade om varför det var hans favoritbok. Önskar bara att jag hade varit lite mer i nuet då. För inte förens efteråt kom jag på exakt vad jag ville säga.